Hittakursvinnare/Infront

Nätmäklare Avanza/Nordnet

Bloomberg

Dropbox

RSS-feed flj dina favoritbloggar samlat givetvis finansielltoberoende

Excel

10 aktier do heavy lifting

separera branscher med stukturella problem

diversifiera branscher, länder,valutor (går det köpa samsung? ) korea-kund

Skattefråga? ISK. KF, depå?

Core + utbyggnad…

Rebalanering aldrig eller mycket sällan

Kursfall 25% eller mer= KÖP

There are several characteristics that define the best dividend stocks out there. First some of the best dividend stocks have solid competitive advantages, and as a result competitors are having a difficult time replicating the company’s products and business model. Wal-Mart (NYSE: WMT) operates so many stores that they are able to deliver the lowest prices for consumers basically due to their sheer scale and constant investment in technology in order to improve processes.

Second, most of the greatest dividend stocks have strong brands, for which consumers are willing to pay a premium. After all, when consumers purchase toothpaste, they want to buy the brand they are familiar with, since teeth are important to most people. As a result someone who cares about their teeth would likely keep purchasing Colgate-Palmolive (NYSE: CL) products.

Companies which have wide moats and strong brands essentially have great competitive advantages. If these products or services are durable and leave consumers hooked on them, then this only adds to the competitive advantage of such companies. McDonald’s (NYSE: MCD) creates a long lasting impression on little kids with their Happy Meals, the toys and the atmosphere. They are cultivating their future customers today, knowing these customers will keep coming for decades and bringing revenue in the process. People rarely change their tastes, which is why someone who likes McDonald’s burgers would probably keep spending their money at the golden arches.

The companies with the above characteristics are able to not only have a stable market for their products or services, but also a loyal fan base which is willing to pay the right price for the right product or service. As a result, some of the best dividends paying companies are able to pass on price increases to the consumer, which ensures that they maintain their profitability. As a result inflation is not a major obstacle to such conglomerates. This also helps these companies generate a rising stream of earnings, which fuels future dividend growth.

It is important however to avoid overpaying for dividend stocks, as this could lead to subpar performance for the first few years of the long term investment. This could cause the investor to doubt their investing skills, and would increase the likelihood that they would sell at an unfortunate time. Sometimes what separates the winners from the rest of the pack in the world of dividend investing is the psychological factor.

The following six stocks which investors could hold forever,

Exxon

Chevron

Pepsico

Coca Cola

McDonalds

Nestle

Procter & Gamble

Colgate Palmolive

Johnson & Johnson

General Electric

Google

Samsung (Xetra SSUN)

Tesco

Unilever

Kraft Foods

Mondelez International

Novartis

Roche

Berkshire Hathaway

Statoil (?)

Royal Dutch Shell

BP

Karstadt (kolla andra från Schäfer Bodo)

Monsanto (?)

Petrobras

CPFL Energia (CPL Ticker= CPFL Energia S.A. ADS) kolla på:

http://finance.yahoo.com/news/rare-opportunity-own-one-top-193000304.html

3M

Phillip Morris

Mastercard (kontantlösa samhället)

Walgreen Co (WAG) world’s largest drug store chain with 11,000 retail stores worldwide, kolla mer på:

http://onlinetradersforum.com/showthread.php/654185-5-Dividend-Stocks-You-Can-Hold-Forever

Pfizer

Merck

BMW (andra tyska bolag?)

Walmart

Realty Invest (O) passar egentligen bäst i utdelningsportfölj

Hyundai (Xetra HYU)

Carlsberg

HM

Kinnevik, investmentbolagen

Avanza

Nordnet

Sherwin-Williams

My stock to hold for a lifetime is Sherwin-Williams (NYSE:SHW), hands down. The nation’s largest producer of paints and coatings is a great long-term play because it resists market shocks like a champion.

The housing bust, for one, barely fazed it compared to competitors. From the start of 2007 to the beginning of 2009, SHW gave up 12% while PPG Industries (NYSE:PPG) dropped almost 40% and DuPont (NYSE:DD) plunged almost 50%.

One reason that shareholders are so loyal? Sherwin-Williams takes care of them through a reliable and juicy dividend (the sixth highest in its industry) and hefty stock buybacks. The company has hiked up its dividend by 160% over the past 10 years and shows no sign of stopping this trend.

Plus, now is a great time to buy SHW between its recent buyout of Comex Group and rising demand. Analysts also forecast nearly 20% earnings growth next year, while the rest of the General Building Materials sector is headed towards a 1.1% drop in earnings.

That kind of consistent outperformance is one of many reasons why I’d hold SHW for the long haul.

Brookfield Asset Management

Brookfield Asset Management (BAM) invests in real estate, but you’d hardly know it, given the performance of the stock, which is up 25% over the past 12 months.

That’s a testament to the savvy of its management team, which owns some of the choicest real estate assets in the world’s leading cities. The Toronto company is also invested in infrastructure and power assets, meaning this is a defensive stock par excellence.

Brookfield Infrastructure BIP (amerikansk Samma?) kolla på

http://www.globaldividends.com/newsletter.asp?d=5274

No. Standard Oil made Rockefeller the richest man in history because the company held a monopoly in its market… while also paying a fat dividend on the shares he held.

And now, I’ve found an investment — Brookfield Infrastructure (NYSE: BIP) — that lets you own stakes in dozens of infrastructure monopolies across the entire world. And in addition to capital gains, it pays investors a 5.4% dividend each year to own it.

In total, about 80% of the partnership’s revenues are under contracts or are regulated. Meanwhile, those practically guaranteed revenues are coming from one of the most compelling portfolios I’ve ever seen.

The partnership has a stake in electric grids in Chile. It holds railroads in Australia… ports all over Europe… coal facilities in Australia… toll roads in South America… and timberland in the United States and Canada. These are assets that no one can compete with. A competitor isn’t going to build another electric grid or a new port.

I can only think of one, maybe two, other places where you can invest in a stable group of monopolistic holdings this broad from all over the planet.

But any “Rockefeller” idea would be incomplete if it ignored dividends. After all, it was Rockefeller who once quipped, “Do you know the only thing that gives me pleasure? It’s to see my dividends coming in.”

Right now BIP pays $0.35 per unit each quarter. That’s a 27% increase over just the past 10 months and gives the units a yield of 5.4%.

But I think that yield is going to rise. Not only does Brookfield explicitly state its aim is to raise its distributions 3-7% a year, but it also aims to return 60-70% of its income to investors in the form of dividends. And in the most recent quarter, Brookfield paid just 50%. I’m predicting the company will raise its distributions in the coming months to reach its target payout ratio.

It’s pretty obvious to see that I like BIP, but I will admit — I am biased. Brookfield Infrastructure is one of my “10 Best Stocks to Hold Forever,” and I also hold shares in my $100,000 real-money portfolio for Top 10 Stocks.

That’s not to say there isn’t any risk of owning BIP. In the market sell-off it fell too, although not as much as the broader market… and it rebounded quickly. But if you’re looking for a long-term holding that pays a solid dividend, I think Brookfield Infrastructure is worth further research.

Not really, there are several decent ETFs that are widely diversified (more than 260 stocks, as teased) in emerging markets stocks, including the granddaddy for the sector, the MSCI Emerging Markets index ETF from iShares (EEM). But a commenter on the first article suggested the WisdomTree Emerging Markets Equity Income Fund (DEM) as the match and I like that one a lot better than the index, so we’ll go with that — DEM, like most of the WisdomTree funds, is fundamentally weighted … meaning that they weight the percentage of the investment in each stock by the valuation and/or the dividend yield of that stock, not just by the size (as with the S&P 500 or most market cap-weighted indexes, including EEM).

Market cap weighting means you put the vast majority of your holdings into huge companies that everyone knows about — which isn’t necessarily terrible, but there’s been a lot of research to support fundamental indexing/weighting instead. So while EEM’s largest holdings are Samsung, Gazprom, Petrobras, China Mobile, Vale — stocks we all probably have heard of, DEM’s top ten includes some cheaper “value” and income picks like Taiwan Semiconductor, Banco do Brasil, Malayan Banking Bhd, Chunghwa Telecom, Kumba Iron Ore and the like. And it carries a current dividend yield of almost 4%, versus about 2% for EEM and has outperformed EEM by a bit for most of its existence (though, to be fair, that’s a very short measuring stick). The two funds have almost identical expense ratios, by the way (around 0.65%) and pretty wide diversification across the top 10 or 15 “emerging” countries, though DEM has far more allocated to Taiwan and Malaysia right now and almost ignores mainland China, which is the largest allocation for EEM.

Hårdvara software analysprogram TA fundamenta

Mäklare-Banker

Rådgivning

Fonder aktier

Tidsåtgång

företag privat

1-2 år: Välj sparkonto med 2-3% ränta, med insättningsgaranti. Efter 10 år har du 93 000 kr på kontot.

2-3 år: Välj globalfond med i snitt 5-6% avkastning. Välj några billiga och spara dem på ISK-konto så får du lägre skatt och mer i handen. Efter 10 år har du 108 000 kr på kontot.

3-5 år: Välj breda tillväxtfonder eller Sverigefonder. Här kan du vänta dig 7-8%. Även här ska du välja att spara dem på ett ISK-konto för att få låg skatt. Efter 10 år har du 120 000 kr på kontot.

5+ år: Skaffa dig en bas med de breda fonderna ovan. Och sedan kan du alltid lägga mindre pengar på aktier eller chansfonder. Sådana du tror på: Allt för att odla ditt intresse och håller dig lite mer engagerad. Detta är inget måste, men något för den intresserade. Vill du få lite tankar kring aktier så sök på Folkportfölj här i bloggen, där skriver jag några tankar.

Chansfonder finns också. De kan vara Tillväxtfonder småbolag, Tillväxtfonder frontier, Indonesien, Afrikafonder med mycket Nigeria, Mellanösternfonder med fokus på Turkiet eller varför inte Pakistan. Skillnaden är däremot viktig: Länderfonder har svajjiga kurser. Eftersom utländskt kapital strömmar dit och därifrån är de mer snabbfotade än närmast allt annat på fondhimlen. Så lägg bara småpengar i smala fonder.

Konsekvent

Inga känslor

Om du redan är en skicklig marknadsaktör på kort sikt gäller detta naturligtvis inte dig. Men för dig med begränsad erfarenhet av aktiv handel på de finansiella marknaderna, eller för dig som har begränsat med tid att sköta dina aktieplaceringar är sköldpaddans långsiktiga, strävsamma och envisa metodik svårslagen.

Hur går det då till i praktiken? Sanningen är den att det finns en mängd olika tillvägagångssätt, och att det beror lite på hur mycket tid och intresse du har för att sköta dina finansiella tillgångar och placeringar. För den med lite tid kan en långsiktig placeringsstrategi i fonder eller investmentbolag vara att föredra. För den med mer tid och ett genuint intresse av de finansiella marknaderna kan en portfölj av enskilda aktier vara ett bra alternativ. Oavsett vilken väg man väljer finns det en mängd saker att ta ställning till. Låt oss först titta lite närmare på de huvudsakliga placeringsalternativ som finns tillgängliga för den långsiktiga spararen, och vad som är viktigt att tänka på avseende dessa.

Indexfonder. Indexfonder är ett utomordentligt effektivt sätt att exponera sig mot börsen. Se till att välja indexfonder med mycket låga avgifter, bra utbud som handlas på lättåtkomliga plattformar (exempel är Vanguard och State Street). Fördelarna med indexfonder är många. De erbjuder fullgod diversifiering, möjliggör ofta bra möjligheter till tillgångsallokering mellan olika tillgångsslag , och du slipper onödiga avgifter som tenderar att ha en förödande effekt på dina sparpengar på lång sikt.

Aktivt förvaltade fonder med riskjusterad överavkastning. Forskning visar entydigt att aktiv förvaltning i de allra flesta fall inte erbjuder något mervärde över huvud taget. detta gäller särskilt för de flesta “aktivt” förvaltade produkter och fonder som de svenska storbankerna erbjuder i sitt sortiment. Ofta följer större delen av dessa fonder en index och förvaltaren tillåts vara aktiv med endast en mycket liten del av den totala portföljen. Lägg därtill att förvaltaren ofta inte vågar sticka ut hakan nämnvärt avseende sitt mandat utan snarare följer den beprövade devisen;  “nobody ever got fired buying IBM”. Trots att det i realiteten ofta rör sig om maskerade indexfonder tas det ofta ut en påtagligt hög avgift för denna typ av “aktiv” förvaltning som kan åstadkomma stor skada på det totala sparkapitalet på lång sikt. Välj istället aktiva fonder som erbjuder riskjusterad överavkastning; då är den högre kostnaden ofta motiverbar och man får valuta för sina pengar. Ett exempel på en bra fond som rent matematiskt erbjudit en fullgod kompensation för avgiften och en riskjusterad överavkastning över tid är Didner & Gerges Sverigefond.

Investmentbolag. Vill du spara ännu billigare än vad indexfonderna erbjuder men ändå få de flesta av de fördelar som indexfonderna kan erbjuda? I så fall kan en välkomponerad portfölj av investmentbolag vara ett mycket bra alternativ. Investmentbolag erbjuder en rad fantastiska fördelar. Du tar rygg på en kunnig, dedikerad, engagerad och långsiktig placerare. Du får en bra diversifieringseffekt på köpet och för det mesta handlas aktien också till en substansrabatt. Investmentbolag är ofta trygga och stabila utdelare av rang och studier visar också att investmentbolag tenderar att utvecklas bättre än börsen som helhet över längre tidsperioder. Lägg därtill att det går att handla dessa bolag via en nätmäklare till en spottstyver (och dessutom en engångskostnad) av det pris som en fond kostar och en portfölj av investmentbolag ter sig som än mer svårslagen som placeringsalternativ. Det går också att välja inriktning i sina val av investmentbolag och få exponering mot specifika branscher eller verksamheter som annars kan vara svåra att nå som enskild privatperson. Är du exempelvis intresserad av att investera i private equity kan kanske Ratos vara något för dig, medan den som tror på e-handel med fördel kan investera i Kinnevik.

Enskilda aktier. För den som har mer tid över till sina finansiella placeringar och som dessutom har ett genuint intresse av att handskas med sin portfölj på en mer kontinuerlig basis kan en valdiversifierad aktieportfölj utgöra ett bra alternativ. Här gäller det att vara bra påläst och känna sina bolag väl. Det gäller också i än större utsträckning än de andra alternativen att köpa in sig i marknadslägen då aktiekurserna är nedpressade och man således får mycket aktie för pengarna. Här gäller det att behärska såväl fundamental som tekniska analys för att bli lyckosam i sina placeringar. Det finns mycket att tänka på men här följer några tumregler som fungerar bra över tiden. Välj gärna ut en rad bolag som du skulle vilja äga, en “önskelista” om du så önskar med stora välkända bolag med ett starkt varumärke och en historik av stabila kassaflöden och långsiktig lönsamhet och tillväxt. Notera sedan kursnivåer för respektive bolag där du tycker att dessa bolag är köpvärda ur ett fundamentalt perspektiv. Ofta rör det sig om att du vill köpa dessa kvalitetsbolag i samband med finansiella kriser när de befinner sig 30-60% nedanför sina toppnoteringar, och när den tekniska analysen indikerar att det kan vara dags för en omvärdering av dessa.

Warren Buffet menar att man skall sträva efter att köpa och långsiktigt äga “bolag som är lönsamma och leds av hederliga människor och vars affärsidéer man uppskattar och begriper”. Svårare än så behöver det egentligen inte vara. I och med denna filosofi tar man steget från att vara en aktiv marknadsaktör som försöker köpa billigt och sälja dyrt, till att bli mer av en andelsägare i fantastiska bolag och få ta del av dessa bolags långsiktiga lönsamhetspotential. Och vem vill inte äga en del av ett framgångsrikt och lönsamt bolag, där man kan låta andra duktiga människor “jobba åt en” och få ta del av frukterna av dessa duktiga människors hårda arbete i form av långsiktig kurstillväxt och utdelningar. Varför jobbar inte fler på detta sätt? Det finns flera orsaker till detta. Att handla mer aktivt kan för många framstå som roligare och mer lönsamt (vilket det också är för ett fåtal mycket duktiga individer). Både finansbranschen och finansiell media överöser oss med köp- och säljanalyser och dessa analyser leder allt som oftast till fler impulsköp av aktier. Det kräver dessutom en stor disciplin att våga köpa aktier när alla andra är säljare och sälja av hela eller delar av innehav när resten av investerarkollektivet är villiga köpare. Det krävs mod att följa sin egen strategi när paniken eller euforin härskar och när rädsla, girighet och hopp tar överhanden i våra sinnen. Det krävs disciplin och en stabil karaktär för att lyckas motstå de frenetiska locktonerna från den finansiella marknaderna, och oförtröttligt navigera efter den egna strategin oavsett hur mycket marknadskrafterna väljer att pröva oss.

Räntebärande. En del av det långsiktiga sparandet brukar i princip alltid ligga i räntebärande instrument av olika slag. Det finns flera olika anledningar till detta. En viktig anledning är att modern portföljteori tenderar att förorda att en i förväg fastställd procentuell andel av portföljvärdet avsätts till räntebärande instrument. Ofta brukar man stöta på fördelningen 60% aktier och 40% räntebärande tillgångar, med periodvis rebalansering av dessa tillgångar. Den funktion som räntebärande tillgångar fyller kan variera från tid till annan. När räntan är mycket låg (som i skrivande stund) tenderar räntebärande instrument att bidra i mycket liten utsträckning till det faktiska resultatet. Å andra sidan har man en kudde som skyddar i händelse av kraftiga börsfall såsom exempelvis 2008, och om man dessutom tillämpar rebalansering möjliggör räntebärande tillgångar i portföljen att man köper när kurserna är nedtryckta och aktier är billiga. På motsvarande sätt kan räntebärande instrument utgöra en rimlig “parkeringsplats” för kapital som frigörs i samband med försäljningar när börskurserna är upptrissade. Vilka räntebärande instrument skall man då välja? Det beror på en mängd olika faktorer och det finns inga solklara riktlinjer. För den med mycket kapital kan en “bukett” av företagsobligationer vara ett vara alternativ. Vanligt banksparande är ett alternativ men erbjuder i allmänhet alldeles för dålig ränta, och är egentligen bara försvarbart om man vet med sig att kapitalet snabbt kommer att sättas i arbete igen. Räntefonder är en bra kompromiss. Se bara till att kostnaderna är mikroskopiska och att det är förhållandevis lätt att tillgå kapitalet igen. En exempel på en fond som uppfyller dessa villkor är Spiltans Räntefond. En annan sparform som vuxit i popularitet på sistone är räntebevis, som är en form av strukturerad produkt som enklast kan beskrivas som “uppstrimmlade och gearade” företagsobligationer. Läs på om räntebärande instrument, särskilt då företagsobligationer. Många tror att dessa instrument är helt ofarliga vilket inte är fallet utan beror på en rad olika faktorer. Det gäller att vara medveten om att kraftiga ränteförändringar eller upplevda kreditrisker kan förändra obligationens värde dramatiskt. Har man otur sker denna omvärdering just i det skede då man är behov av det aktuella kapitalet.

Då har vi kikat på de huvudsakliga placeringsalternativ som man behöver känna till för att kunna spara långsiktigt enligt modern portföljteori. Det må låta osexigt, men faktum är att det är en robust metod som slår de flesta andra angreppssätt. Det är en metod för den som har viljan, modet och envisheten att bygga upp en smärre förmögenhet genom att spara och investera över en längre tidsperiod. I en värld av högfrekvenshandel, flimrande orderdjup och blixtsnabba arbitrageupplägg finns det fortfarande gott om plats för en gammaldags sund metodik, särskilt med tanke på att resultatet för denna metod historiskt sett visat sig vara vida överlägset för den genomsnittlige placeraren. En metodik som inte bygger på att försöka slå marknaden, utan snarare på att försöka alliera sig med marknaden och dess svängningar.

Oavsett om man väljer att investera i indexfonder, aktivt förvaltade fonder, investmentbolag eller enskilda aktier finns en rad övriga faktorer att ha i åtanke för att lyckas förmera pengarna på bästa möjliga sätt på lite längre sikt. Vi har redan berört en del av dessa faktorer men låt oss i nästa del titta närmare på vad man behöver tänka på för att bygga upp sin långsiktiga förmögenhet.

Diversifiering. Förenklat uttryckt innebär teorin bakom diversifiering att en blandning av volatila, okorrelerade aktier resulterar i en portfölj med lägre volatilitet (risk) och potential till högre avkastning. Översatt på ren svenska får du en bättre avkastning till en lägre risk utan att göra avkall på något annat om du skapar en diversifierad portfölj med minst 8 aktier i. Det är i princip den enda gratislunchen som finansmarknaden erbjuder och för den absoluta majoriteten av oss är det en självklarhet att tacka och ta emot denna möjlighet.

Allokering. Det enskilt viktigaste beslutet en investerare tar är hur han/hon väljer att allokera sitt kapital mellan olika tillgångsslag. Genom att svara på de två frågorna “vilka tillgångsklasser vill jag investera i” och “hur stor procentuell andel av respektive tillgång vill jag äga”, bör investeraren försöka sträva efter att skapa den “effektiva portföljen” som ger bästa möjliga avkastning till minsta möjliga risk. Studier visar att avkastningen i din portfölj till 93,6 % bestäms av hur fördelningen mellan aktier, räntepapper och reda pengar ser ut, snarare än vilka enskilda aktier du väljer att äga. Generellt sett vill man äga en högre andel aktier ju yngre man är och ju lägre ned börsen har fallit, medan man vill skifta över mot mer räntebärande ju äldre man är eller ju högre börsen har stigit.

Rebalansering. Periodisk rebalansering innebär att man med jämna mellanrum ser över allokeringen mellan tillgångarna i sin portfölj och återställer dessa till ett i förväg bestämt värde. Om man exempelvis önskar ha en portfölj bestående av 60 % aktier och 40 % räntebärande tillgångar kan en börsuppgång innebära att aktieandelen går upp och man tvingas då i samband med en rebalansering att sälja aktier och köpa räntebärande. på motsvarande sätt leder ett börsfall till att man vid nästa rebalansering tvingas köpa aktier och sälja räntebärande tillgångar. Som du märker köper man när aktier är billiga(re) och säljer nära aktier är dyra(re) vilket ofta är svårt att göra rent emotionellt om det inte vore för de i förväg fastställda regler som ställs upp i samband med att man skapar grundstrukturen för den periodvisa rebalanseringen. Hur ofta man väljer att rebalansera är beroende av vilken strategi man har, men generellt sett är det vanligt att rebalansera månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis.

Snitta ned dig. Att undvika att snitta ned sig brukar vara en av de gyllene reglerna för den som handlar aktivt på finansmarknaden. Men när det gäller långsiktigt sparande i aktiehandel gäller precis motsatsen. Principen om “dollar cost averaging” utgör en av de främsta allierade som en långsiktig aktiesparare har att tillgå. I korthet går denna princip ut på att man avsätter en viss i förväg förutbestämd summa till att med periodiska intervall köpa aktier och fonder för. Exempelvis kanske man har möjlighet att lägga undan en del av sin lön och man kanske bestämmer sig för att köpa aktier för 5000 kronor varje månad. Om börsen går ned kraftigt fortsätter man bara att köpa varje månad och detta resulterar i att man får mer för sina 5000 kronor när börsen varit billig. detta kallas för “dollar cost averaging”, och leder till att kasten i utvecklingen för ditt sparande jämnas ut något, samt att man tvingas till att köpa oavsett hur bra eller dåligt marknaden går för tillfället. Notera att denna process med fördel kan automatiseras helt eller delvis! Passa också gärna på att nyttja överlikviditet som du byggt upp över tiden till att köpa kvalitetsbolag eller aktiefonder i samband med finansiella kriser och börsras. Då är det rea på andelar i alla typer av bolag, även kvalitetsbolag. Försök att köpa när kurserna i dessa kvalitetsbolag befinner sig 30 till 60% ned från sina tidigare toppnivåer och vänta på att paniken efterhand skall övergå i besinning, och några år senare i eufori.

Var långsiktig. Om du bestämt dig för att vara en långsiktig sparare på börsen, så försök att följa den inslagna vägen i så stor utsträckning som möjligt. Undvik att låta dig påverkas av yttre faktorer. Ge inte efter för känslomässiga impulser. Se ditt sparande mer som att du är andelsägare i en rad kvalitetsbolag, snarare än att du äger värdepapper som du spekulerar i. På lång sikt hoppas du helt enkelt att de bolag som uppvisat kvalitet historiskt fortsätter att vara välskötta och fortsätter att leverera en bra lönsamhet till sina andelsägare. För dig utgör aktiemarknaden enbart ett bra skyltfönster, eller ett smörgåsbord, av intressanta placeringsobjekt. Det är upp till dig att välja ut fina bolag som du vill äga en del av, helst för all framtid. “Our favourite holding period is forever”,  som Warren Buffet brukar säga. Ett annat klassiskt citat från Warren Buffet som belyser detta är: ” I never attempt to make money on the stock market. I buy on the assumption that they could close the market the next day and not reopen it for five years.”

Kostnader. Den som vill bli lyckosam i sina investeringar måste bli duktig på att minimera sina kostnader. Precis som vid varje typ av affärsverksamhet gäller det att få ut mesta möjliga effekt av varje investerad krona. Det är viktigt att undvika för höga kostnader eftersom de kumulativa effekterna av extrakostnader blir oerhört stora över längre tidsperioder. Dessutom finns det ingen anledning att betala mer för något än vad det är värt. Det finns en mängd sätt att minimera sina kostnader i finansbranschen och vi har inte tid att gå igenom alla här men bland det viktigaste att ha koll på är att undvika alla typer av dolda kostnader. Dolda kostnader återfinns i de flesta typer av avancerade upplägg såsom strukturerade produkter. Undvik också att överlåta valutaväxling till din mäklarfirma i så stor utsträckning som möjligt. Finansbranschen älskar att lägga på dolda avgifter vid valutaväxling eftersom kunden även där är i ett kraftigt informationsunderläge. Detta gäller såväl traditionella banker som nätmäklare. Försök alltid förhandla ned dina kostnader såsom courtage och dylikt. Överväg om du för en del av dina investeringar skall använda dig av Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring för att minimera dina skattekostnader. Varje sparad krona blir värd så mycket mer för den långsiktiga investeraren.

Gör det själv. När det gäller långsiktiga investeringar för den enskilde småspararen gäller i allmänhet att “själv är bäste dräng”. Faktum är att jag har svårt att se fördelarna för de allra flesta marknadsaktörer att betala fullt “bankpris” för sina affärer. De svenska nätmäklarna Avanza och Nordnet har mycket konkurrenskraftiga villkor för den som önskar handla aktier och för de allra flesta tycker jag att de utgör ett bättre alternativ än någon av de fyra svenska storbankerna. Den finns en pågående trend där även fler och fler förmögna privatpersoner och företagare flyttar hela eller delar av sitt sparande från bankernas “private banking”-divisioner till nätmäklarnas motsvarigheter. Varför betala 0,30% i courtage när man kan göra samma affär själv för en tiondel av priset? Det är en högst berättigad fråga som alltfler börjar ställa sig. Dessutom erbjuder nätmäklarna en rad andra kostnadsbesparingar i relation med storbankerna. Notera dock att även nätmäklarna är vinstdrivande företag och att detta givetvis medför att även “solen har sina fläckar”. Precis som storbankerna tenderar nätmäklare att lyfta fram produkter där de själva tjänar mer pengar, även om de inte gör det lika skamlöst som de fyra svenska storbankerna. Nätmäklarna har ett mer begränsat fondutbud än storbankerna och tar också ut en avgift vid både köp och sälj (0,25% per sida) av fonder noterade i utländsk valuta. Denna avgift återfinns ej hos storbankerna. Undvik också att överlåta valutaväxling vid affärer i utländska aktier till din nätmäklare, eftersom de ofta är precis lika onödigt dyra i detta hänseende som ditt lokala bankkontor.  Bortsett från dessa små skavanker är nätmäklarna Avanza och Nordnet fantastiska affärspartners för den enskilde småsparare som vill bygga upp sitt eget sparande, och de är ur detta hänseende vida överlägsna storbankerna.

Notera att den metod som beskrivs här sannolikt gör dig förmögen över en längre tidsperiod, men om du vill uppnå verklig rikedom behöver du antingen få ännu bättre avkastning än vad denna metod ger, eller komplettera denna strategi med ytterligare intäktsströmmar, exempelvis genom att starta ett eget bolag. Men för dig som vill bygga upp en smärre förmögenhet, åtnjuta de fördelar som en stabil ekonomi kan erbjuda, och är beredd att “offra” en del tid och bekvämligheter idag för att uppnå ekonomisk frihet längre fram är denna metod både beprövad och synnerligen effektiv.

För trots att haren är snabb och lättrörlig så är det ofta sköldpaddans enträgna beslutsamhet som vinner i längden.

Åtminstone är det så när det gäller långsiktigt sparande…

De flesta placerare går igenom tre faser. I den första fasen vill de få tips om vad de ska köpa och frågar gärna vänner eller, ännu hellre, bekanta i finansbranschen

vad de ska köpa. Nästa steg är oftast att de letar efter något slags system/metod/teknik – som någon annan skapat – som alltid ger korrekta köpsignaler och därmed är en rak och lätt väg till rikedom.

Människor kan ägna oerhört mycket kraft och tid till att forska efter denna ”gyllene nyckel”. De inser inte att kunskap om när man ska köpa utgör bara en liten del i en framgångsrik strategi och att svaret på deras sökande inte ligger utanför utan inom dem själva.

De två första faserna karaktäriseras av att andra ska presentera lösningarna de söker, det vill säga de vänder sig utåt. Vid någon tidpunkt inser dock alla framgångsrika placerare att det finansiella resultat de uppnår har direkt samband med deras eget beteende och agerande på marknaden. De inser att de måste vända sig inåt (fas 3) för att bemästra sin egen psykologi och uppnå de resultat de eftersträvar.

Hur många psykologiska fällor finns det då på börsen, och hur många olika misstag kan en placerare göra? Den amerikanske psykologen Ronald Barach har under lång tid forskat i de psykologiska aspekterna i samband med ekonomiska beslut och placeringar. Han har mycket god insikt i människors relation till pengar och hur de reagerar i olika börssammanhang. I sin bok Mindtraps ger han 88 olika exempel på psykologiska fällor på marknaden och identifierar de mentala svårigheter folk har med aktieplaceringar.

Gemensamt för många av dessa psykologiska fällor är de tre känslotillstånden rädsla, hopp och girighet, för de är svårbemästrade mänskliga beteenden som har en särskilt stark benägenhet att fördunkla vårt omdöme som placerare.

Att känna rädsla är ett djupt rotat tillstånd hos oss människor och en viktig överlevnadsinstinkt. När vi upplever fara (verklig eller inbillad) startar en fysiologisk process i kroppen. Det parasympatiska nervsystemet stimulerar binjurarna till att tillverka stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och cortisol, som bland annat får hjärtat att slå snabbare och kraftigare än annars och vi förbereder oss på ”flight or fight”, det vill säga att försöka fly från hotet eller stanna och söka bekämpa det.

Oavsett vilket alternativ vi väljer gör vi oss både fysiskt och psykiskt redo att agera, vilket skapar ett stresstillstånd. Vid ett möte med verklig fara kan detta beteende göra att vi överlever, men i placeringssammanhang handlar rädslan inte om överlevnad utan ofta om rädslan för eller olusten i att förlora pengar.

Detta känslotillstånd kan utlösas av en oväntad, snabb och kännbar kursnedgång och leda till att vi agerar med vår ”reptilhjärna” och fattar impulsiva och oöverlagda beslut. Tillståndet skapar ofta ett tydligt behov av att agera, men det hjälper inte att man slänger ut börsskärmen för att åtgärda situationen – och som placerare är det lätt att man agerar utifrån starka känslomässiga impulser och utan eftertanke trycker på säljknappen för att få utlopp för den starka stress man överväldigas av.

Men man kan också reagera tvärtom och i stället följa rådet ”when in trouble, double” (snitta ned sig) som ett sätt att möta hotet. Ett tredje vanligt alternativ (att fly från hotet) är att man intalar sig själv att den planerade kortsiktiga placeringen nu i stället är en långsiktig investering.

Det är emellertid inte bara obehaget över en möjlig förlust som får oss placerare att känna rädsla. Om hela marknaden viker kraftigt känns förlusterna ofta lättare att bära, för då vet man att man inte är ensam om att förlora pengar utan en del av ett stort placeringskollektiv (flocken) som drabbas av samma händelse.

Om börsen däremot stiger kraftigt och man själv ligger likvid medan många andra tjänar rejält med pengar kan man känna sig påtagligt ensam, utsatt, nervös och rädd för att missa uppgången, vilket gör att man kastar sig in i marknaden och i ett tillstånd av stark stress köper just när man borde göra tvärtom.

Hopp är ett av de vackraste orden i vårt språk och ett vitalt känslotillstånd, som vi människor gärna klamrar oss fast vid när vi försöker hantera svårigheter i tillvaron. Hopp på de finansiella marknaderna är dock oftast bara en ursäkt för att man ska slippa fatta obekväma beslut. Man hoppas att kursen inte ska sjunka djupare (så att man slipper lösa ut förluststoppet) och man kan även hoppas att kursen stiger bara lite till, för då ska man sälja.

Hoppet blir en ursäkt för att man ska slippa vara disciplinerad och agera på ett sätt som inte är känslomässigt lätt men som man egentligen vet är rätt. Vi tycker det är bra att människor har en strävan efter att tjäna pengar och en vilja att bygga upp ett kapital, men detta har inget med girighet att göra. Girighet är om man försöker tjäna pengar på andras bekostnad eller när man låter dumheten ersätta förnuftet. I samband med en längre uppgångsfas tror många placerare, felaktigt, att det är deras egen förmåga som gör dem framgångsrika, medan framgången i stället oftast beror på att de tagit höga risker i en positiv trend.

Riskbenägenheten har en stark tendensatt vara som allra störst i slutfasen av en uppgång, och många börjar då överskatta sin intjäningsförmåga och ser sig som blivande mångmiljonärer om de bara vågar ta ännu högre risker och till exempel belåna portföljen maximalt.

Uppgångar kan vara under längre tidsperioder, medan nedgångar har en tendens att komma oväntat och inte sällan med en snabbhet och kraft som får den tidigare så självsäkre spekuleraren helt bragd ur fattning. Girigheten byts nu lätt mot panik, och på grund av girighet kan tidigare uppblåsta vinster snabbt förvandlas till kännbara förluster.

I stället för att agera systematiskt och rationellt låter vi ofta känslorna styra våra beslut. Resultatet brukar tyvärr bli en mängd godtyckliga beslut som inte är del av någon övergripande tanke eller strategi, och detta angreppssätt är i längden dömt att misslyckas. Marknaden är en krass plats, och känslor och aktiehandel bör inte kopplas ihop. Det krävs en struktur kopplad till ett disciplinerat agerande för att man ska nå framgång på börsen. Handlingsplanen
som vi skrev om i artikel 2 r därför ett viktigt redskap som hjälper oss att hantera våra känslor och att agera rationellt och systematiskt.

Genom att på detta sätt minimera känslorna i beslutsfattandet kan du skydda dig från den värsta fienden på marknaden – nämligen du själv.

En annan viktig komponent för att nå framgång på aktiemarknaden och hantera den känslomässiga problematiken är en god självinsikt om vilken personlighetstyp man är. En aktieinvesterare kan i allmänhet tillhöra den ena av två olika kategorier av aktörer: den analytiska eller den handlingsorienterade. Ofta har en investerare drag av båda dessa personlighetstyper, men den ena sidan är i allmänhet mer framträdande än den andra. Den analytiska personlighetstypen är en tänkare som gillar att undersöka, utforska och utreda.Denna typ av investerare letar efter samband, lägger stor vikt vid enskilda detaljer och gör i allmänhet sin hemläxa ordentligt inför eventuella investeringar. Den analytiske investeraren har i allmänhet en välutvecklad matematisk och numerisk förmåga, angriper problem på ett logiskt och strukturerat sätt och ser sig själv som en rationell marknadsaktör.

Den handlingsorienterade typen är den analytiska typens raka motsats. Handlingsorienterade investerare tenderar att agera först och tänka efter senare. Denna grupp av investerare har anammat principen ”lära av misstagen” fullt ut och är beredda att ta en del smällar på vägen till att bli fullärda investerare. De anser i allmänhet att de har goda intuitiva färdigheter, att de välkomnar förändring, att de är orädda och dessutom har en god förmåga att anpassa sig. Handlingsorienterade marknadsaktörer är inte så petiga med detaljer utan ser världen snarare i stora drag. Vilken av dessa båda personlighetskategorier är då bäst, sett ur investerarsynvinkel?

Faktum är att det finns en mängd framgångsrika marknadsaktörer i båda grupperna. Det viktiga är inte vilka grundläggande personlighetsdrag de har utan snarare hur väl de klarar att hantera de svagheter och nackdelar som respektive angreppssätt för med sig. Det intressanta är att de personliga egenskaper som kan ses som styrkor hos respektivegrupp i många fall också är gruppens främsta svagheter.

Den analytiske aktören kan utforska och framställa en detaljerad handlingsplan för sin aktiehandel på ett föredömligt sätt. När det väl gäller att utföra själva affärerna i denna plan stöter personerna i denna grupp dock ofta på problem. Lika mycket som de trivs med det analytiska utvecklingsarbetet av en modell, lika lite uppskattar de den praktiska tillämpningen av modellen, alltså själva genomförandet av affärerna.

Anledningen är att den analytiske marknadsaktören i regel inte är van vid att ta risker och har i allmänhet en alltför stor rädsla för att förlora pengar. Följden blir ofta att denna kategori av investerare missar många affärer och tar sina vinster i ett alltför tidigt skede – allt för att undvika den obehagliga känslan av att ta risk.

Den handlingsorienterade personlighetstypen har inga problem med att ta risk. Denna grupp av investerare tar snarare en alltför stor risk i förhållande till sitt kapital. Dessutom tenderar denna grupp av aktörer att handla alltför ofta – och många gånger utan att basera sina affärer på en i förväg upprättad handlingsplan.

Handlingsorienterade aktörer har oftast dålig disciplin, särskilt när det gäller att följa en viss metodik eller regelverk. De ägnar sig åt för mycket experimenterande och för lite eftertanke. Ofta har de svårt att följa sin handlingsplan, om de över huvud taget har upprättat en sådan. De har också en ovana vid att inte ta sina förluster i ett tidigt skede, det vill säga de struntar ofta i sina förluststopp. Vare sig man är analytisk eller handlingsorienteradmhar en enskild investerare en rad personliga särdrag att bearbeta.

Den analytiske aktören måste övervinna sin rädsla för att förlora. Detta åstadkommer han/ hon enklast genom att genomföra sina affärer i liten skala till en början. Med begränsade medel på spel är det lättare för den analytiske investeraren att vänja sig vid de emotionella delarna av börshandel, och han/hon tillåts gradvis vänja sig vid tanken på att ta marknadsrisk.

Den handlingsorienterade aktören måste upprätta en detaljerad handlingsplan och slaviskt följa denna. Själva genomförandet av planen bör systematiskt följas upp och utvärderas, och särskild vikt bör läggas vid hur väl reglerna följs och hur strikt riskhanteringsrutiner efterlevs (såsom stoppkurser).

Om vi tillåter oss själva att lära av våra misstag och bearbeta våra svaga sidor växer vi inte bara som investerare utan också som människor. Resultatet blir ett rikare liv – i dubbel bemärkelse.

De flesta som handlar på de finansiella marknaderna kommer förr eller senare till insikt om att det krävs mer än en fungerande handelsstrategi och effektiv riskhantering för att man ska bli framgångsrik. Det ställs också höga krav på personlig insikt och att man har en förmåga att hantera och kontrollera sin emotionella status i trängda och stressade situationer.

Ofta är denna sista del av pusslet den svåraste att hantera och bemästra för den enskilde investeraren. Marknaden är en hänsynslös skola för den som ännu inte förstått de mångfacetterade psykologiska aspekterna bakom framgångsrik aktiehandel.

Intellektet hos den enskilde investeraren har mindre betydelse för hur skicklig man blir som marknadsaktör än vad många människor tror. Ofta är i stället förmågan att hantera de psykologiska utmaningarna en betydligt viktigare faktor. Ironiskt nog är det just denna del som de flesta marknadsaktörer lägger minst tid på att utveckla, och det är också denna del av framgångsrik aktiehandel som är mest missförstådd.

Förhållningsregler. Det finns en rad viktiga verktyg och förhållningsregler som den enskilde investeraren kan ta till för att lättare hantera de psykologiska utmaningar som finns på aktiemarknaden. Vi går här igenom de viktigaste aspekterna man bör tänka på.

Handlingsplan. Att agera känslokallt, systematiskt och rationellt på de finansiella marknaderna är svårt. När känslor som hopp och girighet tar överhanden och marknadens svängningar tilltar har man svårt att motstå frestelsen att göra ”det som känns rätt”. Problemet är att det som känns rätt att göra ofta är fel och att det som är rätt ofta kräver en enorm personlig disciplin för att genomföra.

Vid sådana tillfällen kommer en handlingsplan väl till pass. En handlingsplan är en detaljerad affärsplan som beskriver hur investeraren ska agera vid varje givet tillfälle som kan tänkas uppkomma på marknaden. Genom att på förhand fastställa handlingsregler för de olika scenarier investeraren kan ställas inför blir den bättre förberedd på att hantera de känslor som följer med aktiehandel i en krävande marknad. Att handla på finansmarknaderna utan en handlingsplan är att likställa med att försöka bygga ett hus utan att först ha gjort en ritning.

Personligt angreppssätt. Alla individer är unika, och alla har olika styrkor och svagheter. Det är viktigt för investeraren att välja ett angreppssätt som harmonierar väl med hans/hennes personliga egenskaper. Gillar du att läsa årsredovisningar och är duktig på redovisning kanske du bör specialisera dig på värdeinvesteringar.

Är du duktig på att programmera men har svårt att hantera dina känslor kanske du bör inrikta dig på att utveckla ett ”självspelande” system, medan en duktig matematiker bör överväga att utveckla kvantmodeller. Det är viktigt att du utvecklar och anammar ett angreppssätt som passar just din personlighet och dina färdigheter.

Stoppkurser. Ur psykologisk synvinkel har en systematisk tillämpning av förluststopp avgörande betydelse. En förutbestämd stoppkurs skyddar kapitalet och definierar också risknivån för varje enskild affär. Men framför allt möjliggör tillämpningen av stoppkurser att investeraren bibehåller sin objektivitet. En svidande förlust kan grumla omdömet och leder lätt till att investeraren börjar ”hoppas”.

Om man i stället tar sin förlust i ett tidigt skede, medan förlusten fortfarande är liten, kortsluter man de tankeprocesser som i förlängningen ofta leder till känslomässiga beslut. Genom att tillämpa förluststopp blir hanteringen av förluster också en naturlig del av investerarens vardag, vilket ironiskt nog är en förutsättning för lönsam aktiehandel.

Var selektiv. Marknadens lockrop kan vara svåra att stå emot. Nya möjligheter hägrar runt varje hörn, och det är lätt att man känslomässigt rycks med i de tvära kasten. Det kommer dock alltid nya möjligheter, och man kan som inve-sterare invänta situationer där förhållandet mellan potentiell avkastning och risk är optimalt.

Warren Buffett uttryckte det hela på ett föredömligt sätt när han gjorde en liknelse mellan amerikansk baseboll och aktieinvesteringar: ”Man måste inte slå på varje boll. Man kan helt enkelt stå vid plattan och invänta det perfekta läget och den perfekta bollen. Man väntar tålmodigt på möjligheten att få en riktigt fet träff.”

Specialisera. Genom att specialisera sig kan man undvika några av de vanligaste psykologiska utmaningarna. Många av de mest framgångsrika aktörerna på finansmarknaden har ofta ett relativt snävt och koncentrerat fokus. De är ofta mycket specialiserade och har hittat en nisch i marknaden där de gradvis har skaffat sig en överlägsen kompetens och kunskap relativt övriga aktörer.

Det finns marknadsaktörer som handlar bara en enda aktie, ett enda mönster eller bara vid specifika händelser.

Gemensamt för dem är att de kan sin nisch bättre än någon annan och att deras specialistkunskaper ger dem en konkurrensfördel och ett övertag gentemot övriga aktörer inom just denna lilla del av marknaden.

Lär dig” omfamna” dina förluster. De främsta investerarna tar sina förluster med ro. De inser att varje affär blott utgör en affär av en lång rad affärer och att utvecklingen för just denna enkilda affär är av underordnad betydelse för slutresultatet. Vinnare vet att rädslan för att förlora ironiskt nog leder till förluster. En rädd marknadsaktör tenderar att göra stora förluster och missar många av de bästa affärstillfällena, eftersom dessa ofta uppkommer i lägen då oron och skakigheten i marknaden är som högst.

Att omfamna sina förluster utan avsmak eller rädsla utgör det slutgiltiga beviset på att en framgångsrik investerare har sällat sig till den högsta skolan av marknadsaktörer.

Variera positionsstorlek. Det är vanligt bland professionella marknadsaktörer att de varierar sin positionsstorlek högst väsentligt. De varierar sina positionsstorlekar beroende på hur bra avkastning i förhållande till risk en specifik affär erbjuder, men många varierar också storleken på sina positioner beroende på hur de känner att formen är för tillfället.

För de flesta aktörer erbjuder varje år en handfull extremt fördelaktiga affärslägen. När dessa uppkommer är det rationellt att man är mer aggressiv i sina marknadspositioner. På samma sätt finns det tidsperioder på året då det mesta man gör blir rätt och man känner stort självförtroende och psykologisk styrka, och även då kan det löna sig att man är mer aggressiv i sin handel.

En mycket känd amerikansk ”golvhandlare” uttryckte det på följande sätt:

”Många golvhandlare skriker sig hesa och viftar med armarna mest hela tiden. Men de allra bästa är helt tysta under långa tidsperioder och handlar då bara i begränsad utsträckning. Plötsligt bryter marknaden en viktig nivå, och dessa aktörer exploderar då i en serie av köp- eller säljorder. De väntar tålmodigt på en stor möjlighet med låg risk och agerar -aggressivt när läget uppkommer.”

Våga stå emot flockbeteendet. Under långa tidsperioder kan den stora flocken ha rätt. Men det kommer alltid tillfällen då det allmänna sentimentet på marknaden avviker väsentligt från den enskilde inve-sterarens övertygelser.

Just i sådana lägen är potentialen för stora vinster som störst. När alla är överens om den fortsatta utvecklingen innebär det att många aktörer har felaktiga positioner. Då kan det vara lönsamt att man i stället bestämmer sig för att gå åt motsatt håll än vad majoriteten tror.

När alla ”springer mot nödutgången” samtidigt förstärks ofta rörelsen kraftigt åt motsatt håll, och det är också däri potentialen till de stora vinsterna finns för den som har modet att lita på sin egen övertygelse och stå emot flockmentalitetens bedrägliga trygghetskänsla.

Kontinuerlig lönsamhet. De flesta professionella aktörer strävar hellre efter en kontinuerlig lönsamhet på sina affärer än att försöka uppnå stora enstaka vinster. En jämn och kontinuerlig avkastning är alltid att föredra framför en avkastningsprofil med tvära kast, även om resultatutfallet för de båda profilerna är likvärdigt.

Många proffs väljer hellre att använda en strategi med lägre totalt väntevärde, så länge denna strategi ger en mer förutsägbar och jämn utveckling på kapitalet över tiden. Orsaken är att risken i dessa strategier ofta är mindre.

Personliga egenskaper. Alla människor är olika, och likaså skiljer sig alla investerare från varandra; alla har unika karaktärs- och personlighetsdrag. Det finns dock några gemensamma nämnare för de flesta av världens bästa investerare. Dessa egenskaper utgör själva kärnan i vad som kännetecknar vinnarna:

– Passion. Det krävs passion och engagemang för att man ska lyckas, oavsett vilket område man ger sig in i. Passionen ger bränsle till allt det hårda arbete och slit som krävs för att nå framgång. Passionen ger oss förmågan och viljan att kämpa vidare när vi stöter på de motgångar som vi alla ställs inför med jämna mellanrum. Passionen driver oss envist framåt mot vårt slutgiltiga mål, och tar samtidigt fram det bästa hos oss.

– Disciplin. Disciplin är katalysatorn som får saker att hända. Tankar och idéer är inget värda utan den disciplin som krävs för att förverkliga dem. Det krävs disciplin för att omsätta en god idé i konkreta handlingar. Det krävs disciplin för att orka göra ”det obehagliga men nödvändiga”. Det krävs disciplin för att lyckas där andra misslyckas. Framgångsrik aktiehandel är inget undantag.

– Viljan att vinna. Det är ingen slump att många av världens allra främsta investerare ofta har en bakgrund som elitidrottare. Vanan att arbeta mycket hårt mot tydliga och konkreta mål samt viljan att vinna är viktiga karaktärsdrag hos såväl idrottsmän som investerare. Denna vilja särskiljer ofta minoriteten av vinnare från majoriteten av förlorare.

– Personligt ansvar. Förmågan att ta personligt ansvar och öppet erkänna sina brister är det första nödvändiga steget för att man ska bli en bättre människa i allmänhet och bättre aktieinvesterare i synnerhet. När vi erkänner våra misstag kan vi lära oss av dem och växa som människor och investerare. Vi kan undvika att göra om dessa misstag och på sikt kanske rentav eliminera flera av dessa kostsamma företeelser.

– Självförtroende och mod. Det krävs självförtroende för att riskera pengar och fatta obehagliga beslut. Det krävs mod för att stå emot grupptrycket och lita till sin egen analys. Det krävs självtillit, mental styrka och tillförsikt för att våga vandra i de framgångsrika investerarnas fotspår. De största investerarna vågar välja sina egna vägar.

Avslutning. I denna artikel har vi velat illustrera att framgång på de finansiella marknaderna har fler beståndsdelar än ett fungerande system och god riskhantering. Om inte de psykologiska pusselbitarna faller på plats är de två förstnämnda beståndsdelarna verkningslösa.