Del 1: Lär dig rollerna på finansmarknaden

Även detta är en artikelserie som jag först skrev för tidningen “Aktiespararen”. Den är utformad som en skola som beskriver några av de vanligaste yrkesrollerna på den finansiella marknaderna. Jag börjar med en överblick, och i de fem kommande numren benar vi ut begreppen ytterligare och bekantar oss med vardagen för handlare, mäklare, förvaltare, analytiker och corporate finance-funktionen.

• 1. Lär dig rollerna på finansmarknaden
• 2. Handlarrollen
• 3. Mäklarrollen
• 4. Förvaltarrollen
• 5. Analytikerrollen
• 6. Corporate finance-rollen

Handlare (”trader”)

Det finns generellt tre typer av handlare i de stora finanshusen, och var och en av rollerna uppfyller specifika funktioner som skiljer sig avsevärt från varandra. De tre typerna är ”propriety traders”, som handlar för bankens/institutionens räkning, marknadsgaranter (flödeshandlare som ställer priser och skapar en marknad, ”market makers”) samt kundhandlare som har direktkontakt med kunder angående affärsmöjligheter (”sale traders”). Utöver dessa handlarfunktioner kommer vi också att belysa dagshandlaryrket. Denna roll, som många trodde var en övergående fluga, har i högsta grad kommit att påverka marknaden under senare år.

Den globala avregleringen av de finansiella marknaderna och Internets framfart världen över har bidragit till att alla aktörer, såväl professionella som amatörer, nu har tillgång till samma information till mycket låga kostnader. Borta ärden tid då endast några få utvalda kunde följa aktiemarknaden. Under de senaste decennierna har en liten skara privata investerare växt fram som försöker livnära sig på att göra mycket kortsiktiga affärer på världens aktiemarknader.

Mäklare

Ett företag som har tillstånd av Finansinspektionen att agera mellanhand på de finansiella marknaderna kallas officiellt för värdepappersinstitut, men i dagligt tal används ordet ”börsmäklare” eller rätt och slätt ”mäklare”. Mäklarna köper och säljer på uppdrag av kunderna och tar ut en provision för detta i form av kurtage. Bilden av mäklare som massmedierna målar upp som klippare av stora mått är ofta överdriven, och yrkesrollen håller på att dramatiskt förändras.

En mäklare måste bland annat ständigt vara påläst angående vad som händer på marknaden. Det är viktigt att han/hon har en bred kunskap om många olika aspekter av de aktuella händelser som påverkar marknaden. Mäklaren bör vara insatt i generella skeenden och nyheter i världen och dessutom kunna diskutera makroekonomiska frågor i allmänhet och de flesta av börsens bolag i synnerhet. Till sin hjälp har han/hon ofta diverse analyser att läsa in sig på. En typisk arbetsdag för en börsmäklare kan delas in i ett flertal delmoment. Nästan alla mäklare börjar dagen med någon form av morgonmöte.

Mötet ligger till grund för mycket av det arbete som utförs under senare delen av dagen, och här förbereder sig mäklarna genom att ta del av intressanta nyheter ute i världen som kan påverka marknaden. På mötet analyseras bolagsspecifika nyheter, och det är också vanligt att mäklarna gör en analys av hur den viktiga USA-marknaden betedde sig under föregående kväll, hur de svenska aktierna som är noterade där handlades och vilken påverkan detta sannolikt får för den kommande dagens aktivitet. På morgonmötet diskuteras också specifika aktier som av olika anledningar kan vara köpvärda för tillfället.

Dessa uppslag brukar under dagen förmedlas till kunderna, som sedan kan bestämma på egen hand om de vill göra affärer i enlighet med råden de får. I grund och botten fanns under en längre tidsperiod endast två typer av mäklare: institutionsmäklare, som betjänade större institutioner och mycket förmögna privatpersoner, samt privatmäklare, som företrädesvis hade privatpersoner som kunder. I och med uppkomsten och den explosionsartade spridningen av Internet har hela branschen dock förändrats i grunden. Nya Internetbaserade lågprismäklare har pressat priserna markant, vilket lett till att framför allt privatmäklarna har fått det betydligt svårare än förr. Den ökade konkurrensen har lett till att privatmäklarna måste berättiga den merkostnad de tar ut med hjälp av överlägsen rådgivning och underbyggda analyser, och det är också häri som själva utmaningen för mäklaryrket ligger framöver.

Även institutionsmäklarna har känt av prispressen, men eftersom deras kunder redan åtnjuter kurtage-rabatter till följd av sin storlek, och att de större kunderna dessutom är beroende av kvalitativ analys i större utsträckning, har denna prispress varit betydligt mindre än på privatsidan. En bra mäklare har tre färdig-heter: Initierad kunskap om marknadens olika funktioner och nyanser, förmåga att kommunicera väl med sina kunder samt att hitta nya, lönsamma affärer åt kunderna. För en mäklare som besitter dessa egenskaperär framtiden ljus, oavsett prispress från nätmäklarna.

Förvaltare

Den absolut vanligaste formen av förvaltning innebär att förvaltaren försöker slå ett jämförelseindex, till exempel Affärsvärldens generalindex för en Sverigefond eller S&P 500 för en USA-fond. När syftet är att slå ett börsindex innebär det att förvaltningen är relativavkastande. Det handlar sålunda inte om att försöka uppnå en positiv avkastning utan att prestera bättre än det index förvaltaren jämförs med. En fond som steg 10 procent när börsen gick upp med 15 procent har sålunda presterat ett dåligt resultat, medan en fond som föll med 9 procent medan index tappade 14 procent får med beröm godkänt. Oavsett om fonden har 1 000 eller 100 000 kunder är det en opersonlig summa pengar som ska hanteras.

Direkta kundkontakter är sällsynta och inget stort inslag under en vanlig arbetsdag. Diskretionär förvaltning, där-emot, är alltid personlig till sin karaktär. Varje kund har sin egen individuella depå med en tillhörande placeringsinstruktion. I en stor bank är det inte ovanligt att denna form av förvaltning indelas i flera olika grupper, beroende på uppdragets storlek och karaktär. I en hedgefond fokuserar förvaltarna på absolut i stället för relativ avkastning. Detta innebär att de oavsett marknadsläge vill åstadkomma en positiv avkastning. Strategierna i hedgefonder kan skilja sig mycket åt, men jämfört med traditionella fonder kan de tjäna pengar på såväl upp- som nedgång. De arbetar ofta med flera olika finansiella instrument på många skilda marknader och lägger stor vikt vid riskhantering.

Analytiker

Förutom finansanalytiker finns också ett flertal andra typer av analytiker, exempelvis tekniska analytiker, riskanalytiker och kvantitativa/statistiska analytiker. Den som använder begreppet analytiker menar dock i princip alltid finansanalytiker, och det är också denna funktion vi har valt att fokusera på. Under många år fungerade analytikerna endast som ett stöd för mäklarna. Analytikerkåren hade låg status, medan mäklaryrket lyftes fram som det centrala. Med tiden kom denna relation dock att förändras, och numera åtnjuter analytikerkåren ett högt anseende i finansbranschen. Analytikerna utgör ofta ”den sista utposten” i många olika frågor. En mäklare eller förvaltare som fattat ett investeringsbeslut kan ofta friskriva sig med orden ”men vår analytiker har ju rekommenderat köp”.

Analytikern är i slutändan ytterst ansvarig för alla investeringsrekommendationer. En analytikers vardag är ofta mycket omväxlande men följer ända vissa givna ramar. Eftersom varje analytiker vanligen följer en specifik bransch går mycket av tiden åt till att hålla sig uppdaterad med den senaste utvecklingen rörande de aktuella bolagen och deras konkurrenter.

Detta gör analytikern genom att kontinuerligt läsa nyheter, räkna på värderingen och, inte minst, möta branschrepresentanter i allmänhet och bolagsledningar i synnerhet. På detta sätt bildar sig analytikern en uppfattning om de bolag han/hon är ansvarig för, och dessa uppfattningar nedtecknas sedan i en uttömmande analys. Nu kan det låta som om analytikerna bara sitter nedgrävda bland krångliga årsredovisningar och sliter sitt hår när de benar ut invecklade Excelsnurror, men det är långtifrån hela sanningen. En analytiker upprätthåller en lång rad viktiga relationer, och den sociala kompetensen sätts på ständiga prov.

Analytikerna träffar bolagsledningar och andra centrala personer ute på företagen, de frotterar sig med viktiga kunder och har också många möten med en lång rad människor inom den egna organisationen. En analytiker hamnar ofta i situationer där han/hon måste ta hänsyn till en rad olika intressen. Det finns en lång rad situationer som kan uppkomma där det finns utrymme för intressekonflikter mellan kunderna, den egna organisationen och de bolag analytikern har som uppdrag att bevaka.

Alltför negativa analyser eller kritiska omdömen av analytikern kan göra att dörren till det berörda bolaget stängs, vilket försvårar – för att inte säga omöjliggör – hans/hennes fortsatta bevakning av bolaget. En särskilt hektisk period är före och efter rapportperioder, eftersom dessa ställer höga krav på insamling, paketering och kommunikation av den nytillkomna informationen. Inför varje rapport sammanställer analytikern också en samlad pro-gnos av vilka förväntningar den samlade analytikerkåren som följer det aktuella bolaget har.

En analytiker som ligger alltför långt utanför detta konsensus sticker ut huvudet, och det är då viktigt att han/hon får rätt. Annars kan priset bli högt – inte minst i form av högljudda klagomål från den egna organisationen, men även berörda kunder kan klaga.

Corporate finance

Corporate finance Utgör den del av finansmarknaden som behandlar de finansiella beslut som ett företag ställs inför med jämna mellanrum. Det övergripande målet är att maxi-mera företagets värde (och dess förräntning av eget kapital) sam-tidigt som man reducerar och kontrollerar företagets finansiella risk. Detta ger oss en bred överblick över begreppet corporate finance, men det är viktigt att poängtera att detta begrepp betyder olika saker i olika länder. Den ovan nämnda funktionen beskriver ett brett register
av funktioner som ingår inom ramen för corporate finance, och denna begreppsapparat används framför allt i USA.

I Sverige har vi anammat den brittiska nomenklaturen, det vill säga när vi talar om corporate finance menar vi i allmänhet bara den del av detta begrepp som är förknippat med investmentbanksverksamhet. Med andra ord avses här i första hand transaktioner där nytt kapital införskaffas för ett företags räkning, exempelvis vid nyemissioner. Här handlar det också om att hjälpa till med allmänna tjänster, såsom analys, värdering och rådgivning vid försäljning eller köp av hela företag. Corporate finance-funktionen ställer höga krav på matematisk och analytisk begåvning hos medarbetarna, och ofta används det beslutsunderlag som dessa funktioner tar fram i affärer där enorma summor pengar står på spel.

Corporate finance ställer också mycket höga krav på diskretion, eftersom det ofta rör sig om mycket känslig och till och med hemlig information som medarbetarna inom detta område får ta del av. Vi har nu gett en översiktlig beskrivning av begreppen handlare, mäklare, förvaltare, analytiker och corporate finance. Från och med nästa nummer kommer vi att behandla varje område för sig och går då mer ingående in på vad de olika yrkesrollerna innebär i praktiken. Häng med in bakom kulisserna och ta pulsen på den mytomspunna finansbranschen!

Category: Börs, Finansyrken, Hedgefonder, investerare, Pengar, Trading