Del 1: Flockbeteende
Häng med på en skola i tre delar som jag skrev för tidningen “Aktiespararens” räkning, som handlar om börspsykologi. Denna första artikel handlar om flockbeteendet på marknaden. Andra delen beskriver den enskilde investerarens psykologi. Sista delen belyser bland annat de psykologiska fallgroparna på börsen.
Börspsykologi – Flockpsykologi
Ett studium av flockpsykologin behöv som man bättre vill försöka förstå marknadernas svängningar. Detta är ett område där traditionellekonomisk teori inte räcker till, eftersom enbart siffror inte kan förklara rörelserna, och de tio senaste åren har psykologins inverkan på börskurserna uppmärksammats och accepterats allt mer av ekonomer.
En viktig orsak till detta är att vi under denna tidsperiod fått uppleva två av de värsta börsnedgångarna de 100 senaste åren, vilka med all önskvärd tydlighet har visat hur stark den psykologiska påverkan är när flockbeteendet kan svepa fram som flodvågor över världens börser, med dramatiska kursrörelser som följd.
Att Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2002 gick till Tversky och Kahneman för deras arbete inom ekonomisk psykologi, och de senaste årens kontinuerligt ökande intresse för ämnet iden akademiska världen, är också starkt bidragande skäl till ett förändrat synsätt på psykologins påverkan på börskurserna.
Inställningen att människor är striktrationella varelser är dock fortfarandevanlig, och de ekonomiska modeller som konstrueras i den akademiska världen i syfte att prognostisera hur olika marknader – aktier, räntor, valutor och råvaror – ska utveckla sig baseras ofta på antagandet att människor fattar beslut på strängtlogiska grunder.
I dessa modeller existerar inget flockbeteende. Psykologin inomflocken anses vara enbart summanav de rationella beslut varje enskildindivid fattar. Man utgår ifrån att människor fattar beslut oberoende av vad andra tycker och missar därmed det centrala i studiet av flockpsykologin, det vill säga att en flock är något annat än enbart den matematiska summan av dess beståndsdelar och att den enskilde individens beteende förändras genom flock tillhörigheten.
Människor har slutit sig samman i grupper sedan urminnes tider. Ursprungligen var det nödvändigt förd en enskilde individens överlevnad att tillhöra en flock eller en stam. Sannolikheten för att överleva i kamp mot andra rovdjur och naturens element minskade dramatiskt när de inte hade stöd och skydd av andra. Människors önskan att tillhöra en grupp likasinnade individer är alltså lika gammal som deras tillvaro på vår planet. Det är därför föga anmärkningsvärt att människor även i vårt moderna samhälle gärna sluter sig samman i olika slags grupper. Att man känner sig accepterad och är fullvärdig medlem i en gemenskapbidrar till en känsla av trygghet och välbefinnande.
En enskild person är unik, och att förutse en individuell människas beteende i en viss situation kan vara svårt – eller åtminstone förenat medstor osäkerhet. Å andrasidan kan beteendet hos en större grupp människor i en viss situation prognostiseras med relativt stor säkerhet. Om det börjar brinna våldsamt i en lokal där en större samling människor befinner sig är det mycket sannolikt att panik uppstår. Det krävs ingen större insikt i mänskligt beteendeför att dra slutsatsen att majoriteten försöker komma ut genom dörren så fort som möjligt.
Hur den enskilde individen beter sig är däremot inte givet. Självbevarelsedriften bjuder honom/henne att ta sig undan faran, men det kan ske på olika sätt. Den enskilde individens beteende lärskifta mellan uttalad egoism och hänsynslöshet till osjälvisk omtanke om andras välbefinnande– gränsande till hjältemod. Att de allra flesta mer eller mindre energisktförsöker ta sig ut ur lokal en fortast möjligt kan man dock vara övertyga dom.
Ett antal människor i till exempel en biograf eller en nattklubb kan dock knappast kallas en flock. Snarare är de en samling enskilda individer som råkar befinna sig på samma plats vid samma tidpunkt. Men om de samtidigt utsätts för en yttre fara eller hot skapas en allmänosäkerhets- och ångest känsla, som får de flesta av dem att agera mer emotionellt än rationellt och därmed bete sig som medlemmar i flock i stället för att agera som självständiga individer.
Det finns en vetenskapligt belagd tendens hos individer att dels avvisa människor i andra grupper, dels att godta den uppfattning som råder hos majoriteten i den grupp de tillhör och dels att acceptera instruktioner från den person eller de personer som representerar auktoritet.
Det mest kända experimentet, för att klar lägga hur långt människor är villiga att sträcka sig för att tillfredsställa kraven från en ledare/auktoritet, genomfördes av doktor Stanley Milgram vid Yale-universitetet i USA. I detta experiment uppmanades deltagarna att utsätta ett oskyldigt offer för upprepad smärta, vilket motiverades med nationens bästa.
Ledaren/auktoriteten representerades av en forskare i vit rock, som oupphörligt uppmanade deltagarna att fortsätta med att ge offret elektriska chocker. (I själva verket gavs inga elchocker, men det visste inte deltagarna, och offret agerade som om det blev utsatt för smärta.)
Under hela experimentet var deltagarna medvetna om sina handlingar, dels genom en mätare som visade hur mycket elektricitet som avgavs – och hur farlig denna varför offret, dels genom skriken och protesterna från offret, som var fastbundet i en stol. Milgram konstaterade att mer än 60 procent av deltagarna var beredda att utdela den högsta och mest dödliga dosen av elektricitet även sedan offret slutat skrika och spelade medvetslös.
Detta vetenskapliga experiment visar att en grupp/flock som leds av en person med stark auktoritet kan vara en skrämmande kraft, och i sin strävan att nå gemensamma syften kan en grupp använda metoder vilka de som enskilda individer skulle anse oacceptabla – grupptillhörigheten innebär att det personliga ansvaret till viss del upphävs.
Människor agerar alltså annorlunda som gruppmedlemmar än som individer. En flock tenderar att bete sig icke rationellt och emotionellt i sin strävan att uppnå sitt mål, och medlemmarna påverkas till att bete sig på samma sätt. Detta gäller framför allt när gruppens överlevnad är hotad. Konflikt- och stressituationer är därför en utmärkt katalysator för flockbeteende.
Tony Plummer påpekar i sin bok Forecasting Financial Markets att benägenheten hos oss människoratt vilja tillhöra en grupp med för att individen anpassar sitt beteende så att detta accepteras av majoriteten. Han anser att det finns tre förutsättningar som måste uppfyllas för att en individ ska kunna tillhöra en grupp:
- Personen i fråga identifierar sig med gruppen.
- Han/hon godkänner gruppens regler och normer.
- Personen accepterar gruppens ledare.
Även om ett placeringsbeslutfattas på rationella grunder är det mänskligt att man blir mindre rationell och mer emotionell närplaceringen väl gjorts. En personkan känna intensiv glädje när priset rör sig åt rätt håll och förväntansfulltavvakta nästa rörelse på marknaden. Han/hon kan också känna sig arg, deprimerad och nervös när utvecklingen inte blir som han/hon tänkt sig och ängsligt bevaka vad marknaden ska göra mot honom/henne närmast.
Ju mer emotionell personen blir– upprymd och entusiastisk eller stressad och pressad, desto mer benägen och disponerad blir den att tappa sin självständighet, glida över i flockbeteende och göra som alla andra, det vill säga söka stöd och ty sig till en grupp likasinnade placerare och följa ledaren för flocken. Människans flockdjursbeteende är djupt förankrat inom oss.
Identifikationen med andragruppmedlemmar och acceptans av gruppens normer underlättas genom villigheten att godkänna en ledare för gruppen. Det kan vara en enskild individ på marknaden som har denna ledarfunktion, men det är mycket sällsynt att enskilda personer fungerar som flockledareunder en längre tid. En persons position som bygger på hög svansföring och stark medieexponering är nämligen lätt att förlora, och att återkomma med förnyad trovärdighet låter sig sällan göras.
- Ett pris som rör sig tydligt i en riktning fyller funktionen som flockledare.
Nej, som Tony Plummer konstaterar, den verkliga ledaren på marknaden är priset självt. Till skillnad från andragrupper kan flockbeteendet på de finansiella marknaderna enkelt avläsas genom studium av några enkla variabler, nämligen pris- respektive volymutvecklingen. De visar flockens kraft och styrka. Tusentals placerareföljer ständigt hur priset på börsen (index) eller en enskild aktiebeter sig. En prisutveckling som rör sig tydligt i en riktning fyller funktionen som flockledare.
Det bör betonas att flockbeteende på den finansiella marknaden uppstår i emotionellt laddade situationer, det vill säga när det inträffarkraftiga prisrörelser som gör människor antingen upprymda eller panikslagna.
En accelererande prisrörelse i slutfasen av en längre negativ eller positiv trend, som till exempel vid Internethysterin under 1999/2000 då just börsnoterade datakonsultbolag med inriktning mot Internet kunde stiga med flera hundra procent på kort tid, är ett utmärkt exempel på ett sådant beteende.
När investmentbanken Lehman Brothers i USA sattes i konkurs i september 2008, och en domedagsstämning spred sig på finansmarknaderna med panik och dramatiska kursfall som följd, är ytterligare ett klassiskt exempel på masspsykologi.
Vi kan konstatera att de tregrundläggande förutsättningarna för flockbeteende återfinns på de finansiella marknaderna. Alla placerare har ett enkelt och gemensamt syfte: att tjäna pengar. Med lätthet känner de samhörighet och identifierar sig med andra marknadsaktörer.
Själva beslutet att köpa eller sälja har större eller mindre emotionell effekt på placeraren, och situationer av oro, nervositet och panik – respektive glädje, jubel och eufori – uppstår snabbt på marknaden. I dessa situationer har man lätt för att anpassa sig och acceptera den förhärskandesynen på prisutvecklingen. Ett pris som rör sig tydligt i en riktning fyller funktionen som flockledare. Av ovanstående analys av flockbeteendet kan man som aktieplaceraredra framför allt två viktiga slutsatser:
- Det är ytterst viktigt att man kan studera flockpsykologin på marknaderna utan att själv bli en del av den. Betydelsefullt är att man vaket och klarsynt observerar vad som verkligen händer, annars är det lätt hänt att man rycks med och låter känslorna färga ens analys av marknadens eller en enskild akties sannolika färdriktning
- Den enskildes agerande är svårt att förutsäga, medan möjligheten att analysera en större grupps mest sannolika beteende är avsevärt större.
I nästa artikel ska vi fördjupa oss i just den enskilde individens agerande och beteende på marknaden, vilket i flera avseenden kan skilja sig från flockens och den breda massans agerande.
Category: Aktiepsykologiskolan, Börs, Daytrading, investerare, Pengar, privatekonomi, Trading
